Hakar listtrenden, såklart

Var är din mobiltelefon? Soffan
Var är du? Hemma
Ditt hår? Rent
Din mamma? Lärare
Din pappa? Biologisk
Din favoritsak? Datorn
Vad drömde du i natt? Drömmar
Ditt mål? Lycka
I vilket rum är du nu? Vardagsrummet
Din hobby? Scrapbooking
Vad är du mest rädd för? Svek
Hur vill du att ditt liv ser ut om sex år? Lyckligt
Var var du igår kväll? Svärföräldrarna
Vad är du inte? Energisk
Vad står överst på önskelistan? Kärlek
Var är du uppväxt? Överallt
Vad gjorde du senast? Gick
Vad har du på dig? Jeans
Din TV? Tjock
Ditt husdjur? Dan
Din dator? Uppskattad
Ditt humör? Hett
Saknar du någon? Självklart
Din bil? Kombi
Vad har du inte på dig? String
Favoritdjur? Hund
Hur var din sommar? Kort
Älskar du någon? Mycket
Favoritfärg? Blå
När skrattade du senast? Idag
När grät du senast? Nyss

Lista, igen

Svara med endast ett ord! Inspiration från Smulmian på hypodea.com.

Var är din mobiltelefon? Skrivbordet
Var är du? Qingdao
Ditt hår? Förfärligt
Din mamma? Sjuk
Din pappa? Död
Din favoritsak? Kudden
Vad drömde du i natt? Svårihågkommet
Ditt mål? Lugn.
I vilket rum är du nu? Kontoret.
Din hobby? Läsa.
Vad är du mest rädd för? Förluster.
Hur vill du att ditt liv ser ut om sex år? Förändrat.
Var var du igår kväll? Hotellrummet.
Vad är du inte? Pigg.
Vad står överst på önskelistan? Mirakel.
Var är du uppväxt? Karlstad.
Vad gjorde du senast? Skrev.
Vad har du på dig? Klänning.
Din TV? Gammal.
Ditt husdjur? Katt.
Din dator? Nödvändig.
Ditt humör? Växlande.
Saknar du någon? Ja.
Din bil? ickeexisterande.
Vad har du inte på dig? Kort-kort.
Favoritdjur? Katt.
Hur var din sommar? Flängig.
Älskar du någon? Ja.
Favoritfärg? Blågrå.
När skrattade du senast? Idag.
När grät du senast? Igår.

annorlunda, öh, kärlek

Tågpuss!

Kontraster

Jag har varit upptagen, inte med andra saker utan med andra tankar, och har inte tittat in här på bloggen på väldigt länge och jag kan inte riktigt förstå allt som har hänt. En har hamnat i diket, en annan har fått ett tragiskt besked. Siv, jag beklagar verkligen. Kan inte hjälpa dig, har inget botemedel. Kan bara sörja och vara här, finnas som stöd om du behöver.. Jag vet att vi inte är nära vänner, men ibland kan vem som helst duga. Jag beklagar verkligen!

Som kontrast till detta har det, i mitt liv, hänt fantastiska saker. Kanske kan detta, i allt som har hänt, ändå bidra till ett leende på läpparna. Jag ska gifta mig! Jag ska få min prins i kyrkan som jag alltid önskat mig. Jag ska lova att vara trogen i resten av mitt liv. Kyrkan är bokad. Festlokalen är bokad. Klänningen hittades i helgen av en slump. En underbar vit klänning. Fantastiskt perfekt. Fotografen är bokad och inbjudningskorten är på gång. Allt har gått så fort, på bara några veckor. 2 maj 2009 blir det våran dag. Vår bröllopsdag.

hur har ni det?

Jag trodde det aldrig, men det GÅR faktiskt mycket bättre att koncentrera sig på jobbet här i Kina, än jag kunde göra hemma. Att Kristoffer är med mig ytterligare några dagar är såklart skönt.

Här kan man gå utan jacka än, åtminstone på dagarna. På kvällen blir det "kavaj på". Till helgen ska det emellertid bli "kallt", dvs 12-13 grader (men soligt igen, det har varit genom-mulet och dimmigt sedan i onsdags). Vi äter gott, jag får visa alla "mina" platser i Beijing och Qingdao och Kristoffer får möta de som förgyllt min tillvaro här. Han gillar dem, de gillar honom. Mysigt. Tankarna på allt där hemma gnager naturligtvis, men än så länge går det bättre än väntat.

Hur har ni det?

höstdimma

Jag var den som tjatade igång bloggen, här skulle sprutas glitter och positiviteter och nu sitter jag här. Min mamma har fått diagnosen cancer för andra gången i sitt 64-åriga liv. Nu är den kronisk. Sitter i benmärgen. En annan sorts cancer än förra gången, helt oberoende av varandra. Hur kan det få vara så? Har vi inte haft vårt?

Cellgifter kan förlänga livet och förbättra läget ett tag för ungefär 2/3 av de som får myelom, men det är ingen bot. "Alla" vet väl f ö hur bra folk brukar må av cellgifter. Min pappa dog av cancer, mamma fick det för sju år sen och nu igen - att säga att jag hatar cancer är ingen lögn.

Vad sägs om den 40-årspresenten? Visst är det en härlig ironi?

Ja, detta var ju ett måttligt positivt inlägg. Men det är väl nu om någonsin som jag behöver skriva ner vad jag gör för min kropp och själ, för att minnas att jag gör något, och att jag ska göra något. Måste.

Så, i dag klev jag ur sängen fast jag inte ville. Sent, men jag gjorde det. Jag duschade och tvättade håret fast jag inte alls hade någon lust. Jag grät fram till lunch, sedan klädde jag på mig och gick med Kristoffer till biblioteket för att lämna böcker på sista icke-bötesdagen, sedan gick jag upp på jobbet, pratade med de nödvändigaste personerna och skrev ut saker som måste granskas, saker jag kan göra hemma.

Solen skiner och det gör inte mamma frisk, men mamma blir inte frisk av att jag går ner mig och tar knäcken på mig heller. Så, i dag var jag duktig som duschade, som gick ut i solen. Som fick frisk luft. Som vågade ta ordet "cancer" - trots risken att börja gråta - i min mun till de två som behövde höra det på jobbet.

Det får räcka för i dag. Mitt beting för i morgon är att duscha och gå ut då också. Vi får väl se.

Jaha, så vet man hur det känns då...

Efter 18 års rattande (omkring 45000 mil avverkade hittills) hamnade jag till slut i diket. Grusväg. +5°. Dubbdäck. 70 blås. Raksträcka. 100 meters wobblande. Ingen panik - men mååånga tankar. Några piruetter. Ett snabbt beslut om att ta ner i diket istället för att riskera parkering mot någon stenbumling. Barnen i baksätet. Passagerare i framsätet. Pang.
Inga personskador. Borttappad registreringsskylt. Oigenkännlig extraljusramp. Spräckt kjolpaket. Spräckta fläktspjäll. Backade upp. Parkerade vid sidan. Klev ur. Blixthalka, totalt såphalt. Plockade ihop tillhörigheterna. Körde vidare till utflyktsmålet. Sedan hem.
Träningsvärk efter alla spända muskler. Monsteruös huvudvärk så här ett dygn efteråt.
Glad över att allt gick bra. Men ändå, jag hade ju tänkt sälja biljäveln - nu sjönk värdet en aning.

olfaktoriska sensationer

längtar efter doften av
nyklippt gräs
solvarma barr
sjöbadat hår

hösten och vintern knäcker mig, sa jag det?

Årets jobbigaste dag...

...är här. 17 år skulle han ha blivit idag, min förstfödde prins.

Sååå förvirrad...

Jag trodde inte att jag kunde/ville/vågade. Men faktum är att jag ÄLSKAR honom.

Jippi.. fler listor till folket :o)

Självklart hakar jag också på trenden... *ler* Nej, jag har inget eget att komma med...

Föredrar du att vara singel?
När sambon vill att jag ska göra saker som jag inte alls vill så skulle jag gärna vara singel, men nej, jag trivs bra med en karl i huset!

Senaste program du såg?
Ensam mamma söker. En av damerna är ifrån Västervik. Ljuva sommarstad där kärleken verkligen kan blomstra. Lite romantik på söndagen är alltid inplanerad!

Senaste bok?
Just nu läser jag "Säg det inte till någon - ett barndomshelvete i Magdalenatvätteriern" av Kathy O'Beirne. Ruskigt hemsk, men grymt bra.

Hur ofta tvättar du ansiktet?
För sällan.

Vem vet mest om dig?
Jag.

Vem var den senaste personen du umgicks med?
Min kära sambo, Dan.

Hur dags gick du och la dig igår?
22.25

Vad ska du göra ikväll?
Simma och sedan gå på Tupperware-demo. Vuxenpoäng till mig!

Piercings?
Räknas hål i öronen?

Skostorlek?
40

Vilket shampoo använder du?
De få jag tål. Oftast receptbelagda flaskor.

Vilka skor använder du?
Gympaskor oftast. Tofflor på jobbet.

Har du använt någon hårprodukt?
Jajjemen. Just nu använder jag oftast vax.

När var du i en affär senast?
Igår, storhandlade på Willys

Vad har du för framtidsplaner?
Giftemål och barn, hus och stadig ekonomi. Tråkigt. Självklart.

Har du några högklackade skor?
Jo, fast de används väldigt sällan.

Vad har du för färg på dina underkläder just nu?
Vita tror jag, tog de som var överst.

Längtar du till nästa födelsedag?
Nä inte precis.

Brukar folk säga att du ser äldre ut än vad du är?
Ofta.

Har du rakat dina ben någon gång?
Jo fast jag glömmer väldigt ofta bort det fastän jag "borde".

Hur många hål har du i öronen?
5 konstgjorda.

Stjärntecken?
Oxen. Stolt och envis.

Har du dansat tryckare?
Självklart. Numera blir det oftast Lindy dock.

Har du delat säng med någon utan att något snuskigt hände?
Jajjemen.

Har du masserat eller kliat någon utan att ha snuskiga baktankar?
Det också.

Har du kysst någon och använt tungan?
Senast igår.

Vilken tid gick du upp idag?
07.43

Har du glasögon?
Japp, inne på par nummer två nu.

/Carro

istället för morgonfika

Ja, men jag gör väl en listgrej jag också!

Föredrar du att vara singel?
Det beror väl på vem som är alternativet? ;) Men för att svara på frågan, jag har alltid stortrivts som singel, så det ska vara nåt attans speciellt om jag ska vara dubbel.

Senaste program du såg?
Nyhetsmorgon. TV4.

Senaste film?
Iron man. Älskade den. Marvel är bäst.

Senaste bok?
Senast avslutad är ”Nattfåk” av Jokaim Theorin, just nu läser jag ”Vinterland” av Åke Edwardson.

Hur ofta tvättar du ansiktet?
Varje dag.

Vem vet mest om dig?
Jag har faktiskt ingen aning. Jag själv, hoppas jag (men inte ens det är jag säker på)

Vem var den senaste personen du umgicks med?
Kristoffer.

Hur dags gick du och la dig igår?
Före 22.00 – vi lade oss och läste tiiiidigt. Medelåldersvarning.

Vad ska du göra ikväll?
Det kan man undra. Laga mat. Titta på det där vem-kommer-på-middag-programmet 19.30 på TV4 (priceless). Läsa vidare i min Winter-bok.

Piercings?
I öronen. Oanvända sedan 1989.

Skostorlek?
37-38

Vilket shampoo använder du?
Ska jag minnas det? Det är svagt ljusgrågrönt och luktar godis. "Ref" kan det heta, tror jag.

Vilka skor använder du?
Doc Martens. Snudd på varje dag. Behöver fler par :)

Har du använt någon hårprodukt?
Ja. Spray och vax. På olika ställen (dock det där lät rätt illa, inser jag nu) alltså, spray i luggen, vax i nacken.

När var du i en affär senast?
Igår. Jag köpte ännu ett läppglans på HM som jag med största sannolikhet inte behöver.

Vad har du för framtidsplaner?
Inte så många. En dag i taget?

Har du några högklackade skor?
Ja. Snygga. Obekväma. Sällan använda.

Vad har du för färg på dina underkläder just nu?
Svarta.

Längtar du till nästa födelsedag?
Nej. Födelsedagar är ruskigt överskattade, precis som nyår och midsommar.

Brukar folk säga att du ser äldre ut än vad du är?
Nej.

Har du rakat dina ben någon gång?
Ja. Fast jag låter helst bli. Total waste of time.

Hur många hål har du i öronen?
Tre. Fem om man inkluderar de man hör med.

Stjärntecken?
Skorpionen.

Har du dansat tryckare?
Är det en tolvåring som hittat på frågorna?

Har du delat säng med någon utan att något snuskigt hände?Öh… (se ovan)

Har du masserat eller kliat någon utan att ha snuskiga baktankar?
Öh… (se ovan)
men - jajamensan. Tito is NOT my middle name.

Har du kysst någon och använt tungan?
Nej. (kan man göra så?)

Vilken tid gick du upp idag?
7.30

Har du glasögon?
Ja.

Egolista

Ibland saknar jag min(a) nerlagda blogg(ar). Som t.ex. just nu när jag hittade en helt oemotståndlig lista ute i spejset. För till och från har jag ett himla listsug. Weird, I know. Så, här kommer en - only for you :)

Föredrar du att vara singel?
Har inga som helst problem med att vara singel. Men någon har fått mig på andra tankar nu.

Senaste program du såg?
Världens Barn-galan igår.

Senaste film?
"Mamma Mia!" på bio för några timmar sedan.
 
Senaste bok?
"Fladdermusmannen" av Jo Nesbø.

Hur ofta tvättar du ansiktet?
Varje dag.

Vem vet mest om dig?
Förmodligen min kurator.

Vem var den senaste personen du umgicks med?
Dottern och N, vi var på bio.

Hur dags gick du och la dig igår?
01.45 (idag, med andra ord).

Vad ska du göra ikväll?
Snart sova.

Piercings?
Tre hittills.

Skostorlek?
38-39.

Vilket shampoo använder du?
Det som finns hemma.

Vilka skor använder du?
Doc Martens.

Har du använt någon hårprodukt?
Ja.

När var du i en affär senast?
Idag.

Vad har du för framtidsplaner?
Få livet och ekonomin i balans.

Har du några högklackade skor?
Ja..

Vad har du för färg på dina underkläder just nu?
Vita.

Längtar du till nästa födelsedag?
Nej.

Brukar folk säga att du ser äldre ut än vad du är?
Nej.

Har du rakat dina ben någon gång?
Ja. Såklart.

Hur många hål har du i öronen?
Tio.

Stjärntecken?
Oxen.

Har du dansat tryckare?
Ja.

Har du delat säng med någon utan att något snuskigt hände?
Absolut.

Har du masserat eller kliat någon utan att ha snuskiga baktankar?
Ja.

Har du kysst någon och använt tungan?
Ja, såklart.

Vilken tid gick du upp idag?
08.45.

Har du glasögon?
Ja.

live from the internet

Jag är en stolt nörd, det kan inte ha undgått någon. Ett av mina nördområden är böcker. Jag är en extra stolt boknörd.

Sålunda var jag den som satt med realtidsuppdaterad sida från nobelprize.org för att räkna ner minuterna till 13.00 då årets Nobelpris i litteratur skulle meddelas. Jag ropade glatt resultatet till mannen i båset brevid (också boknörd) men ingen av oss känner till vinnaren Jean-Marie Gustave Le Clézio sedan förut.

Det gör inget.

Hemma varvar jag Ernestams senaste med Theorins dito. En familjehistoria i flera generationer (roligare än det kan låta :)) kontra en spökhistoria. Mys. Jag vill bara krypa ner under täcket igen...

Makaron

Vid dagens middag provade vi en ny sorts pasta. En vit fulkornspasta som var helt okey. Tidigare har vi haft lite svårt för den vanliga fullkornspastan och har som regel blandat vanlig pasta med fullkornsvarianten. När vi äntligen blivit mätta upptäckte vi hur pastan egentligen såg ut, hungern hade gjort oss blinda.

/Carro

söta sötsaker

Kristoffer har sträckt sig i vaden och för en träningstok är det INTE kul med träningsuppehåll, så det är lite synd om honom. Som tur är kan man bli glad en stund med hjälp av fett och socker (det vet vi redan :)), så i dag fick han en bröstbakelse från Systrarna Ericsson i Västerås av mig (legendariskt myskonditori, som info till icke-Västeråsare). Fyllningen ska vara hallon och choklad, de säljs hela oktober och 4:- per såld bakelse går till cancerfonden. Visst är de LJUVLIGA?

(storleken? stor A-kupa, möjligen liten B)

---

Betyg efter avsmakning (Kristoffers omdöme): JÄTTEGODA. Perfekt balans mellan hallon och choklad.

Kollegan Helena började spekulera på om man kan beställa H-kupa, som en hel tårta?

...och sen, ur jämställdhetsperspektiv: testikel- och prostatacancer är ju också stort. Hur kommer DE bakelserna att se ut? :-O

(jag har gett pyssel-Carrro i uppdrag att fundera ut det tills i morgon :-D)

Jo, det är måndag

h*n ser lika pigg ut som jag känner mig, ungefär

---


Solen behagar skämta med oss aprilo. Efter en höstblåsig, genomregnig helg bestämmer den sig för att toklysa, bara för att det är måndag? Lange Naaaase, liksom? Men OK, regnet förpliktigade till... ingenting, så jag "fick" sitta inne och läsa ut min Guillou (oklart om den var värd en sträckläsning, men icke desto mindre). Brainless men söt (Hellboy II) film i går. Förvisso några timmar jobb också, men OK då, det funkade.

Måndag. Uäh.

...men, lite solsken (förutom solskenet as IS, vill säga ;)) var att bli översläppt över Jobbiga Gatan. Trampa ut, vilt och dödsföraktande för att korsa gatan? Nej, jag är för gammal och feg, numera står jag snällt där och väntar vid övergångsstället. Man "behöver" ju inte släppa över folk med cykel (såvida dessa inte ser ut att vilja leda cykeln över vägen, och det gör tydligen nästan aldrig nån), så det sker endast i undantagsfall MEN i morse var det en lastbilschaffis som uppenbarligen hade obråttom nog att med ett leende släppa över mig.

Tack för det, chaffisen. Du är det sjysstaste som hänt hittills, i dag.

Nämen hörrni...

...visst är det rätt skönt att vara lite kär va? :)

småregnig lördagsförmiddag i bilder

(det kan definitivt bli sämre än så)

svart myspyshumor

En trött gammal cyniker som jag flinar och myser med underbara Nina Hemmingsson. Ingen kan som hon rädda en när man suckar över välmenta men för stunden felriktade goda råd :)

(scrolla ner och botanisera bland fler av hennes bilder, vet'ja)

lättroad II

Man vet att det är fredag när man ler ganska stort åt ett pressmeddelande som visar att Högt Uppsatte Kollegan I Annat Land - som normalt kallas Harrie - visar sig heta Henricus. HENRICUS! Det är så ljuvligt!

---

För övrigt kan jag meddela att jag är glad att min Pithaya-period är över. Jag visste att de var dyra här i Sverige, men att de skulle kosta 34.90 per styck (Willys, mind you) kunde jag aldrig ana! Huvva!

Fredagsutsikter

Jag är ett sånt simpelt litet djur. Jag är så glad bara för att det är fredag. Jag är så glad bara för att vi ska äta pizza i kväll. Jag är så glad att jag ska få göra veckans vända vid lösgodishyllan. Jag är glad över sovmorgon i morgon. Lägg därtill att jag har hela FYRA bra böcker att hämta på bibblan.

Å ena sidan är det ju skönt att vara så lättroad. Det krävs inte mycket för att jag ska bli glad (eller åtminstone inbilla mig att jag är glad ;)), å andra sidan är det lite deprimerande att så mycket av det som gör mig glad är kopplat till saker att stoppa i munnen. Hur blev jag så slaskmats- och godisfixerad?

Äta, sova och läsa. Varför blir jag inte glad av att springa en mil, eller äta havregrynsgröt? Eller för den delen putsa fönster? Hmf.

djurmys

Killen och Katten i en pöl av solsken. Sekunden efter snodde hon hans glasögon. Det hela var kanske inte RIKTIGT lika våldsamt som det ser ut.

hemmadrömmar

Varje höst anfaller den. Göraomhemma-lusten. Alla är vi djur, möjligen är jag ÄNNU lite närmare släkt med hibernerande dito än gemene man, eftersom min bo-instinkt blir så extra stark när det mörknar. (notera - jag är fullt medveten om att just i den HÄR samlingen är jag långt från unik i det avseendet)

Jag var lite orolig för att mina gröna gardiner skulle skära sig mot fondväggen i vardagsrummet, men det kunde jag ha struntat i. De o-skär sig - som synes här uppe - så mycket att det snudd på blev tråkigt. Nu hänger de där i alla fall. Inte värst kul, men inte värst fula heller. Åke Tråk.

Återstår:

- sy nya kuddöverdrag (jag vill ha ut det lila)

- drömma lite till om soffbordet IKEA Stockholm (det är lite för stort för mitt trånga vardagsrum, det är det, but I waaaaant it)

- drömma ännu mer om nya snygga RIKTIGA (mina lagerhyllor från 1984, vik hädan!) bokhyllor som sväljer ALLA mina böcker (...och de är inte få)

- klura ut fondväggstapet till köket.

Det sistnämnda lutar fortfarande mest åt Claude. I mitt trista vita kök skulle han lysa upp så fint så fint. :

UPPDRAG: (frivilligt) leta upp nånting DU drömmer om till ditt hem. Vad skulle förgylla din vinter? Inga begränsningar. Här drömmer vi vilt. Smacka gärna in en bild.

(Frukt)stund

Jag kämpar och kämpar och kämpar. I måndags fick jag svart på vitt och vågen visade resulat åt rätt håll. Överlycklig såklart. Nu tillbringar jag många mysiga (frukt)stunder tillsammans med äpplen och päron. Tillslut lär jag väl bli ett litet äppelskrutt hela jag, men till dess så njuter jag av min nya livsstil. Men nej frukt är absolut INTE godis.

höstvärme

Jag älskar min soppa med röda linser. Hett, hett, man blir varm i hela kroppen - inte bara av soppans värme i sig, utan av vindaloopastan som jag alltid klattar i också.

Billigt som stryk blir det, magen älskar den (stenhård betongmage no more) och man riktigt KÄNNER att den formligen kryllar av vitaminer. Ja, det är min må-bra-soppa helt enkelt.

Men - skulle den gå hem hos Kristoffer? Jag gjorde ett provskott i går, och det blev succé. Yay, vintern är räddad :)

(....precis som plånboken, vi spar till resor (båda) och nya möbler (jag) nu)

Gårdagens variant (= dagens variant också, det som blev kvar) innehöll förutom några matskedar av den högt älskade vindaloopastan också blomkål (den är jättefin nu, skynda att fynda!), linser, gul lök, potatis, xistorrakorv och tomater. Jag rundar av med kokosmjölk (har jag inte vindaloo och kokosmjölk hemma brukar jag ta en klatt av nån smaksatt creme fraiche istället), kokar upp linserna med kryddtärningar (vitlök/persilja) istället för salt och så ska det i massor av nymalen svartpeppar förstås.

Jag frös som en hund när vi kom hem från glamorösa matshopping-vändan på Willys i går, men efter en rejäl dos av den där soppan var det slut på huttrandet. Näsan rann, men det var kanske bara bra. Kanske kan den sura halvförkylningen jag dras med rinna ut också då? (ih, ta det inte så bokstavligt :))

Vardagsmys

Gårdagen var en lång arbetsdag, kändes i alla fall så även om tidsrapporten bara visar 8 arbetstimmar. Efteråt åkte jag och kompisen ner till stan och fixade studiecirkelsinformation… japp, numera får vi betalat för att scrappa och dessutom 10% på Panduro. Inte helt fel :o). Grattis till oss.
Efter några timmars pysslande med tjejerna insåg jag att mörkret redan hade fallit. Mörkret kommer alltför fort och det känns som om det inte har ljusnat sedan dess. Efter 5 orädda år i Luleå med snön som lysande vän är jag nu tillbaka i de mörkräddas land. Dan fick helt enkelt komma och hämta mig med bilen. Till och med han tyckte det var lite läskigt att traska ner med cykeln i källaren. Lampan är trasig. Vi kröp upp i soffan, drog filten över oss, jag la huvudet i Dans knä och så tittade vi på tredje avsnittet av Maria Wern. Vardagsmys är underskattat.

you KNOW you need it

Bochox - genialiskt! (klicka på bilden så blir den större. tro mig - du vill läsa ;))

Stort tack till PysMysJens, som postade denna till mig innan han ens kan ha vetat (jag visste det inte ens själv) att jag skulle sammankalla till en myspysputtifnuttputtputt-blogg!

Tea - c'est moi

36 år, bor i villa i mellannorrland, jobbar (yiihaa!) som grafisk formgivare.

Mamma till tre; pojke (6 år), flicka (7 år) och änglapojken (17 år).

Frånskild sedan ett år, singel men ändå inte, tror på den sanna kärleken.

Jag är en vandrande katastrof som råkar ut för den ena konstigheten efter den andra.

Det senaste året har inneburit sorg i kubik; sorg över ett äktenskap som jag valde att lämna, sorg över en förolyckad närstående och sorg över att få en diagnos.

Intresserad av färg, form och design. Kreativ pysslare i perioder. Älskar ord och siffror.

Utrustad med tombolahjärna, är ofta rastlös och har låg självkänsla.

Ja, det är väl jag i ett nötskal.

Om man...

...råkar radera lösenordet till chefens e-postklient och sedan inser att han inte har en susning om vilket lösen han har, då ska man nog vara glad över att anställningsavtalet är påskrivet redan...

:D

Men va?

Till slut fick även JAG tummen ur och kom in här. Välkommen på mej då!

Sitter här med värkande rygg och är dagens tröttmössa. Men... man ska vända saker till det positiva och det innebär att jag snart ska lägga mej i soffan och vila ryggen och samtidigt läsa lite till ur Mia Törnbloms Så Dumt. Där ser man, precis så superenkelt kan det vara att hitta mys i vardagen! Tänk om jag kunde komma ihåg det lite oftare!!

till havs...? till sans

Jag är så stolt. Jag har just Sansat Mig.

Vi ska få tårta idag, välmenta men aningens fula tårtor med texten "Regina 303" (gissa varför? ;)) och jag var på väg att gå och hämta mobilen för att plåta underverken men - jag Sansade Mig.

Gott.

Gott också med tårta. Jag sitter här och försöker vara duktig (jämnt blodsocker ska visst göra mig pigg och snäll?) med mandlar och physalis, men så slog mig tanken: "Nötter och BÄR? Är jag nån ***** ekorre eller?" och det är jag ju inte, så tårta kommer att sitta fint.

Fett och socker. När det nu är så farligt, varför är våra hjärnor konstruerade så att det är just fett och socker som får belöningssystemet att gå i spinn och mungiporna att peka uppåt? (och så undrar folk varför man är agnostiker, va)

Nä. Frukt är inte godis i dag heller.

---
Apropå tårta, genierna i Expressens debattfält är igång igen:

Postat av Anders111 25 den 29 sep 2008 kl 21:25
Varför är det nästan bara tjejer som säger att killa gillar mulliga tjejer? Jag har aldrig träffa en kille (om han inte är desperat) som tycker mylliga tjejer med lite ölmage är snyggt.. Det är verkligen synd om killar som är tillsammans med mulliga tjejer som inte bryr sig om sin egen kropp.

*gråt* Stackars Kristoffer, mitt hjärta blöder. Jag har å andra sidan ingen ölmage. Min putiga mage är omsorgsfullt uppbyggd med hjälp av choklad, stundtals väldigt dyr sådan, varför magen i sig får betraktas som ganska värdefull ;)

Klister

Det är alltid svårt att bryta isen i sitt eget skrivande, tycker jag. Kanske är det svårare vissa dagar och lättare andra. Ibland rinner orden ur mig, ibland är de limmade med Karlssons klister. Jag är allergisk mot lim, allergisk mot Karlssons klister. Idag är det bara vanligt papperslim som har används så lite klibbigt kanske det blir… men jag tål det åtminstone :o).

Börjar väl med att presentera mig:
Carolina heter jag, men kallas utanför seriösa sammanhang oftast för Carro eller Barret. Ni är fria att använda vilket av dem ni vill. Född i Oxelösund, uppvuxen på havet, har föräldrarna i Västervik, pluggat i Luleå och nu bosatt i Västerås. Bor tillsammans med Dan, min sambo och trolovade, och även om vi fungerar olika så fungerar vi tillsammans. Jag fyllde stora 25 i våras och jobbar sedan 1,5 år tillbaka som mekanikingenjör på en konsultfirma och för tillfället har jag uppdrag på stora tågdraken här i stan. Utbildade mig till Industriell designingenjör och kallas av vissa för ”klipp- och klistraingenjör” så att scrapbooking och cardmaking är ett av mina stora intressen kanske inte förvånar. Kämpar just nu med en viktminskning efter dryga 10 kilo av sambo- och konstorsjobbskilon.

Papperslim går oftast att lösa upp med lite vatten. Skål. :o)

Att vara eller inte vara (snäll)

Bokar in nästa tjänsteresa och får skäll (godmodigt) av reseagenten när jag frågar vad en ekonomibiljett till kärestan skulle kosta om jag bokar via jobb-resebyrån (vi betalar själva ändå, men det är smidigt att få det administrerat tillsammans med mina biljetter).

”Va, ska du sitta framme i business, och han får sitta längst bak i ekonomi?” frustade bokningsherrn i luren, och jag pep lite förskräckt att jag faktiskt tänkte uppgradera käre K till ekonomi extra (väldigt mycket bekvämare än ekonomi, faktiskt) vid incheckningen för en del av mina tidigare intjänade bonuspoäng.

Alltså, borde jag sympati-sitta i en lägre klass än jag har rätt att sitta i för jobbets skull? Näe va? Skulle nån i hela världen, mer än moder Theresa (och hon är död, goes to show you ;)), göra det på en nattflight när man ändå sover (ska sova) hela vägen? Speciellt inte när man själv alltid är den som ligger vaken medan käre K somnar så snart han satt sig/lagt sig (vilket som, det är purt fantastiskt och jag med mina svåra sömnstörningar är riiiktigt avis)?

Nä, K skulle ALDRIG kräva det, eller ens tänka det, det var bara jag som fick egna dubier om huruvida jag är en sniken och elak kärring, eller inte.

Äsch. Jag bestämmer mig för att det är snällt nog att betala delar av biljetten, samt uppgradera honom för mina bonuspoäng. Hur ofta har man gratis boende på andra sidan jorden?

(det där var en cue för ”håll med mig”)

---

När jag var i Förbjudna staden i juli såg jag bara lämpliga hångelbänkar överallt. Har sällan känt mig så ensam. Nu j*vlar ska vi hångla, på minst tio bänkar!

Referensblink till tågnördar

Plötsligt är händerna fulla av saker som inte bara måste göras utan vill låta sig göras. Viktigt till höger, viktigt till vänster och viktigt här och där.
Prioriteringarna står som prydligt uppradade spön i backen men med finfina märklappar.
Trots att jag är dysromantiker är dimman snygg över förortsfälten.
Jobbet efter i prioritet men före i tid. Sedan viktigast i tid, rum och prio: Kasta ankar i hemmet.

Vältrimmat låturval.
Fin tågresa.

En del saker tar andan ur en...

lustigkurrar

Nån tänkte nog att jag skulle få mig ett gott skratt (för inte kan väl folk vara... elaka? 8-O) i morse. Det... fick jag INTE. Hmpf.

När jag hade låst upp cykeln ville den nämligen ÄNDÅ inte röra på sig, eftersom nån under natten hade dragit fast hjulet i skärmen med ett kraftigt vitt spännband i plast. Rusa in igen, leta avbitare.

Ja, det var väl en skojig grej nån bjöd mig på, kvart över sju på morgonen?
*tandgnissel, förtvivlat pinne-i-käften-leende*

Det MÅSTE bara bli en käck hösthaiku av det:
sadeln är så kall
låt min cykel vara nu
annars dör du snart

(kanske inte den sötaste och mest positiva haikun, men att vända vreden till kreativt skapande var väl ändå puttenuttigt? :))

på promenad I

Gimme gimme gimme ett hus på Kyrkbacken

Jag vet. Man ska äta bra. Man ska motionera. Allra helst när man är trött och stressad och har ont överallt. Jag kan allt det där. Som alla vet är det också när man är trött och stressad och har ont överallt som man har som allra MINST lust att vara Duktig, så det kostar på.

En höstpromenad med Kärestan låter ju som det mest romantiska man kan ägna sig åt (tänk rosiga kinder, skratt, snygga långa halsdukar, tjocktröjor, lek i vackra höstlöv - yadayada, som Pripps Blå-reklam tills man kräks ;)), men det funkar inte för mig. Jag vägrar. Blåvägrar. Åtminstone promenader i nåt som helst minsta lilla motionstakt. Vi är bara för olika tränade.

"Men jag är ju så otränad nu" säger han uppgivet (och han menar det också, det är det värsta). Han springer 5 km på 22 minuter. No further comments.

Inte skulle han köra skiten ur mig, han skulle anpassa sig. Men min inre vinthund, den där puckade bruden med tävlingsinstinkten from Hell, skulle ösa tills kräknödighet inträder (been there, done that) ty om jag väl är ute med honom så vill jag maxa. han ska minsann också bli trött. (skjut mig, nån, jag är knäpp)

I kväll gick jag ut. Det är ju sån där september som man bara kan drömma om. Inte för kallt. Inte blåsigt. Vacker kvällssol målar lysande höstlöv ännu lite mer lysande. Rudbecksparken, Kyrkbacken, två av mina favoritplatser i Västerås.

Det blev 40 minuter, inte direkt den längsta promenaden, men jag var åtminstone ambitiös nog att bestämma mig för att gå så fort att jag bytte kläder innan.

En fluga gör igen sommar och en gång är ingen vana, jag har åratal av brutna motionslöften bakom mig, så nu lovar jag ingenting. Alls. Jag njöt i kväll, tänker snarare "en gång är bättre än inget" och så får vi se. Gör jag det igen så är det bra, och varenda jäkla gång tänker jag daska dit etiketten "duktigt" (det är fritt fram att använda den - och alla de andra - för vem som än vill, det är INTE bara jag som får vara Duktig, he, det är inte ens jag, trots att jag (som alla vet) är Allsmäktig, som bestämmer VAD som är duktigt. jag lovar. :))

***

Jag hade kanske tur som slapp träffa den här idioten, gick alldeles där bara en timme innan den här tjejen. Å andra sidan så är jag ju gudbevaremig inte att betrakta som "ung" längre. *sniff*

Vissa dagar är bättre än andra!

Som den här dagen till exempel - fylld av braiga saker. Ska jag köra cliffhanger, eller berätta om this day so far? ...som om jag skulle kunna hålla tyst... :)

• Sweetest Siv bjöd in mig till den här bloggen. Ljuvligt, jag börjar ha alldeles för många ord och tankar på lager sedan jag dissade fixig.wordpress.com.
• Mina barn - som jag självklart älskar mer än allt annat här i världen - är hos sin pappa en vecka framåt. Just nu behöver jag egentiden, för att ladda och orka vidare. Och ja, jag längtar redan efter dem.
• Jag tror att jag vågar gå vidare med någon som betyder mycket för mig. Det trodde jag inte för några månader sedan när "vrak" var ordet som beskrev mig bäst. Jag ska våga förvalta gåvan jag fick av den Finaste Man jag någonsin haft förmånen att lära känna.
• Och sist av allt i det här inlägget ska jag delge något som jag inte berättat för någon ännu, jag har liksom sugit på karamellen i flera timmar: Jag kan numera titulera mig grafisk formgivare, för idag har jag skrivit på anställningspapper hos företaget jag arbetstränar på fram till den 12 oktober. Fattar ni; jag har fått ett riktigt jobb! På heltid!

grönt är skönt

I dag är jag trött och ynklig, så jag köpte nya gröna gardiner på lunchen. Johooo, det är visst logiskt. Fullständigt logiskt. Trött = göra av med pengar. Påsar är kul. Prassel prassel.



Det blev vitaminer på tub också. Hoppas jag. Efter överläggningar med Carrro blev det ett paket med 12 st akrylfärgstuber från Clas i Sjön. Jag har målat lite olja förut, men inte riktigt tyckt om det - nu testar jag akryl istället. På bokmässan blev det två inspirationsböcker köpta - en vintage halloween-bok från taschen och en bok om katter i konsten som jag irriterande nog vare sig kommer ihåg vad den heter eller vem som skrev den (disträ? jag? moaaahahahaha) men jag kommer ihåg ungefär hur den ser ut och... äh, glöm det. Jaja.

fruktmys med förhinder

Jag håller absolut med Grynet när hon utbrister "frukt är INTE godis!". Jag fick nåt ryck när jag var i Qingdao att jag minsann inte skulle äta en massa godis (relativt lätt att hålla eftersom det - frånsett choklad - inte finns speciellt mycket gott godis där) så jag frossade i exotiska frukter istället. Allra mest fastnade jag för pithaya (även kallad drakfrukt). De var goda och snygga, även om jag eventuellt överdrev det hela LITE när jag köpte en matchande sked (ceriserosa) och tallrik (med ceriserosa blommor) till mina pithayastunder.

Kruxet är att efter de där tre veckorna med idogt pithayaätande (det KOSTADE ju ingenting! en pithaya - de är ganska stora, man blir rätt mätt av att trycka i sig en enda - kostade 4-5 spänn) i Kina så är jag nu så less på dem att jag inte ens vill se åt dem.

Vad ska jag nu frossa i? Jag återvänder till Qingdao igen i november. Jag kan ju inte leva på choklad? Eller, det kanske jag kan? ;)